Mercs 6 Recap

Blev ombed att ta och skriva om olika spel jag varit på så tänkte jag tar en snabb recap av Mercs 6 som jag var på. Kommer även skriva om road to bockaby när jag fått tag på dem bilderna.


2010-05-07:
Vi kommer fram till Rödjenäs för spelet. Redan då på kvällen var det mulet och bådade inte vidare gott. Som tur var hade alla i laget redan fått med sig sin regnutrustning så att vi hade inga som helst problem om det skulle börja droppa. Plus så körde vi bil som gjorde att vi hade det snäppet bättre än de flesta andra.


Vår ryssamerikanska fordon av modell Cherokee.

Vi spelade ryssar och var iaf inräknade som NATO styrkor tillsammans med Amerikanarna. Det var lite illa men det var skoj att vara lite dryg mot dem under spel. Självklart spelade vi dryga då vi lever oss in i rollspelsdelen som finns på dessa spel.



Marcus som posar snyggt med sin CYMA ak47 tactical.

2010-05-08:
Dagen gryr med väldigt hög luftfuktighet (det smådroppade). Vi är klara för spel redan runt 10:00 som var schemalagt. och vi står tillsammans med resten av fraktionen vi kommer spela med och väntar ivrigt. Vi delas in i de stridsgrupper vi ska tillhöra.
Vi hamnar i andra delen av Sledgehammer (som då är huvudattackstyrkan) och får det coola callsignet "Russian Orchestra", vilket vi sedan bytte ut mot "Red Orchestra" då det gick mycket snabbare att säga på radion utan lika mycket tunghäfta. Samtidigt blir det sagt att jag blir ställföreträdande plutonschef om han som styrde andra delen av sledgehammer skulle bli dödad. Lite kul sådär :P



Stoffe siktar in i kameran med sin M79 granatkastare.

Mesta av dagen går åt att vi bara drar runt i bilen tillsammans med de fotburna trupperna. Vilket vi inte riktigt förstod varför vi skulle göra då det gick så segt och att det hade varit mer effektivt om vi bara körde före. Vi tog oss så långt fram att vi kommer mer än halvvägs på kartan och tar över spawn efter spawn för att till slut stöta på en fientlig bilburen trupp som är så nära spelgränsen att det inte var värt att attackera. Det var enligt våra överordnader som tog sån lång tid på sig att svara att det var skitsamma till sist. Det fanns inget kvar att attackera vid svaret. NATO i ett nötskal.



Jag fick låna en A&K M249 mkII och stå och titta ut. Alex till vänster har sin ICS M4 som varit tanmålad av den förre ägaren.

Blir till att vi då får stå vid den brygga som leder till spelgränsen för att se till att dem inte kom tillbaka för att flanka oss i ryggen. Detta fick vi göra fridfullt då bilar får inte komma in i spel om den vägen som leder till spelområdet är synligt bevakad.

Det gjorde att vi då satt där och lekte lite och löjlade oss lite för kameran.



Jag står och lyssnar på kvällens planer. i handen har jag en Tokyo Marui M4 S-system med en Dboys Cranstock.

Efter vi var klara med våra vakttjänster i NATO's underhållning gick vi lite ROAM och letade våra egna strider. Vi hittar såklart en fientlig trupp som vi strider mot hårt. Vi lyckas (läs Alex) slå ut en hel grupp av 8 starka personer plus någon mer ur en annan trupp. Vi skrattar lite efteråt och pratar lite om hur de kände för spelet. Självklart det vi hörde när vi var döda skulle vi inte berätta till våra överordnade när vi levde igen.

Natten drar in över Rödjenäs och vi pratar med de på vår sida som inte gått och lagt sig. Kommer på idéen att vi ska attackera Slavko-basen och försöka ta med oss så många som möjligt. Då brister idéen då jag inte har någon vapenlampa utan det endast är Alexander som har det. Jag blir utskjuten efter jag tagit 2 stycken i diket. får vara nöjd då jag inte såg något överhuvudtaget.


Vårt tält som ryker bland alla mintält.

2010-05-09:
Vi gick och la oss efter alla stridigheter. Kaminen gick igång och vi värmde oss gott i våra eldvakter. Jag gick som vanligt överstyr och testade hur röd jag kunde få kaminen. Ganska varm tydligen ^^ På morgonen blir vi dock "knivade" av Bifrost som tar vår dåvarande eldvakt till fånga som gjorde att en av oss behövde stiga upp tidigare och ta hand om vakten.

När de väl dödat alla i basen och sprängt något fordon så förhör de vår eldvakt som då var Marcus.
-"Var är er stab?"
-"Vet inte. har inte sett dem sen klockan 14 igår"
-"Vart har ni då gömt bomberna!"
-"Bomb? finns det bomber också?!?! Coolt!"
-"Nä han verkar inte veta skit. Vi tog fel person. Ajaa, gå tillbaka med dig."

De tog en av det största tältet som tyvärr var en nitlott =) Marcus lever verkligen upp till "Ignorance is bliss" ^^



Marcus, Stoffe och Joakim utslagna på grustaget

Stridigheterna för dagen skulle utspela sig på grustaget, som skulle visa sig vara riktigt skoj. Det började med att vi kommer fram först av alla till platsen och stannar bilen och drar ut i skogen. Jag och alexander tar oss vänster i en skog där små kortare träd står uppradade i rader och kolumner. Vi lyckas röra oss en del inåt och framåt när det kommer fi springandes i skogen. De hukar sig och vi skjuter ut de 2 nämaste. Jag flankar långt vänster och Alexander håller mitten och redo att springa fram om det skiter sig för mig.

Som tur är vet fi endast vart vi sköt ifrån sist. De rör sig då med aniktet mot vårt sist kända position. Helt öppet går de förbi mig på cirka 20 meters håll. De börjar skjuta mot Alexander och jag skjuter ut 2. En kommer fram till en liten kulle längre fram. Jag tar och skjuter mot honom. han märker av det och försöker ta skydd. men han är för exponerad för skotten och några tar i honom. Vi lyckas ta den första delen av ön innan själva grutaget. Resten av gruppen har tagit högra delen och fått ut ett par.

När förstärkningar i form av Australiensiska trupper (Danskar) kände vi att vi kunde ta större delen. Jag och Alexander drog oss längre vänster från vår ursprungliga position och skulle försöka smyga oss på fi medan den större delen av trupperna tog sig rakt in mot mitten.

Jag och Alex tar oss långt in till vi bestämmer oss att dela på oss och han tar en bättre skytteposition och jag själv håller vägen ut från fiendens starkpunkt. Vi kommer därefter fram att vi ska ta bättre utkiks samt skyttes position. Jag börjar röra mig längre fram jämte vägen och blir beskjuten av en sniper som är högre upp på kullen som skulle vara min utkiksposition. Jag tillkallar Alex att försöka ta ut honom från sin sida. Det lyckas bra för när snipern tittar bort mot alex sida så skjuter jag ett helt mag mot honom. Verkar som om 1 skott tar i och han är helt död.

Jag tar mig uppåt på kullen och ser hur fientliga fordon är uppställda inte så långt från kullen. jag guidar Alex som röra sig i en skog inte så långt därifrån. Då mitt vapen inte når fram till bilarna så är det lättare om jag bara gömmer mig. Alex får ut ett större antal innan de börjar misstänka skogen. Han beordras då att röra sig mot mig och att vi skulle ta bättre position.

När vi väl hade omgrupperat på kullen började vi gå framåt och rensa kullens baksida. Ingen fi fanns där just då och vi kunde leta upp en bättre plats. Då våra trupepr på andra sidan grustaget hade börjar strida ordentligt med fi-trupperna så hade ett större antal börjat gömma sig vid deras fordon. Dvs med ryggarna mot mig och Alex. Alex tar en position och skjuter ut ALLA som stod vid fordonen som var cirka 15-20 stycken fientliga soldater.

Vi hade då blivit upptäckta och till vår glada förvåning hade vi redan bestämt vart vi skulle gömma oss. Vi hittade en mindre kulle till som vi tog oss in bakom. När fi-söktrupperna började rensa området så var de inte mer än 15 meter från oss. Vi tog då och sköt ut de flesta ut söktrupperna. jag tog mig i kragen och sprang upp på kullen igen där trupperna hade kommit ifrån för att flanka dem. När jag kommer upp skjuter jag ut en understödssoldat, men blir utskjuten av hans kompis som blev riktigt överraskad att jag var där. Alex får ut en till innan även han blir utskjuten.

Väldigt lyckat måste jag säga! Bästa fighten jag upplevt på länge.


Joakim och Marcus är trötta och pratar i sin nattmössa.

Klockan blev runt 15:00 och vi bestämmer oss efter den otroligt roliga striden att packa ihop och ta oss hemåt.

Glada och goa körde vi bil i cirka 2,5 timme hemåt mot Ängelholm för att kunna fixa upp vår gruppmateriel. Så åker vi Halmstadbor hem till oss och dagen slutar cirka 19:00 med en dusch och lite mys framför tv:n.

Hoppas det var en intressant historia och glädjer er att ha läst.
Får se om det blir Road to Bockaby 2 eller Pistol and Rifle Intermediate - Maija som nästa riktiga airsoft inlägg igen.